|
|
| Gårdsby Säteri gamla historia - del 1 1300-1790 |
Denna Klas Kyle synes ha varit en ganska äventyrlig herre. Han deltig i upproret mot Sten Sture d.ä. 1497, återfanns senare vid belägringen av Kalmar slott, där han biträdde Henning Gadd. Han stod vid Kristina Gyllenstjernas sida vid belägringen av Stockholm 1520. Blodbadet i Stockholm lyckades han att undkomma. När Gustaf Wasa samlade dalkarlarna till striden mot Kristian Tyrann, då höjde han också upprorsfanan i Kalmar trakten. Han blev riksrâd 1529 och fick i förläning av Kung Gustaf år 1530 Brädahults Gård i Småland. l Färentuna Härad blev han Häradshövding och nämndes bland det rusttjänstskyldiga frälset 1535.
Dessa frälsegårdar, som sedermera fick namnet Säterier, var ursprungligen första början till rikets försvarsmakt. Magnus Ladulås instiftade dessa och medförde det personlig skattefrihet för den som gjorde krigstjänst till häst. Dessa frälserättigheter kunde byta innehavare om det visade sig att ägaren ej kunde fullgöra sin tjänst på grund av fattigdom eller ålder. l början var det vanliga bönder på mindre gårdar, men dessa frälserättigheter övergick mer och mer till större gårdar och gods, som hade större möjligheter att utnyttja skattefriheten. I slutet av 1500-talet ombildades frälset mer och mer till Säterier med fasta och bestämda stadgar angående storlek och bebyggelse. För varje Säteri fastställdes sedan hur många beridna soldater han var skyldig att ställa upp för krigstjänst, och blev innehavaren fri från alla andra skyldigheter till Kronan.
Under Gustaf ll Adolfs tid fick adeln sina privilegier utökade med särskilda förmåner som frihet från utskrivningar, skatter och skjutsningar m.m. för alla de gårdar, som låg inom 1 mils avstånd från sätesgården, frihetsmilen kallad. Det var därför viktigt att förvärva hemman inom detta område. Hade han fått ett sådant hemman kunde han vidare »fri kalla» det under säteriet. Bonden fick då dagsverks skyldighet under säteriet, men kunde också lösa dessa mot pengar. Adeln använde sig i stor utsträckning av dessa förmåner, för att utöka sitt jordinnehav. Genom en klok familjepolitik, varvid giftermål spelade en stor roll, eller genom inköp från Kronan, adliga medbröder eller från skattebönder. Vidare genom byten och försträckning mot jordpanter, ofta under hänsynslösa former, växte de större godsen fram, som vi ha ännu i dag. Klas Kyle torde ha avlidit mellan 1535 - 1540.
1540 ärvde Klas son Hans Kyle Erstavik i Södermanland samt ett flertal gårdar i Småland, däribland även hemmanen i Gårdsby, men han utökade också sin egendom genom att förvärva Älvgärde i Uppland. Han var en av rikets stormän. Han var den som förseglade Konung Gustafs testamente 1560, blev slagen till riddare vid Erik den XIV praktfulla kröning, var under åren 1563 - 1571 hövitsman på olika krigsfartyg och blev under amiral på Clas Flemmings flotta 1570. Han blev krigs kommissarie à Liffland och ståthållare på Stockholms slott 1582.
Trots sina många uppdrag och plikter i rikets tjänst gav han sig ändå tid att ägna sig åt jordnära arbetsuppgifter. Då han hade svårigheter att övervaka alla sina jordinnehav, försökte han sammanföra dessa till bestämda platser. Sålunda gjorde han 1571 hävdabyte med Konung Johan lll. Enligt bytesbrevet fick Konung Johan 10 gårdar och 3 utjordar, alla belägna på Södra Motet på Öland och med en smörränta på tillsammans 31 lispund. Kyle åter erhöll 5 gårdar i Dädesjö, 4 gårdar i Sjösås socknar samt 3 strögårdar i Jönköpings län med en sammanlagd smörränta på 27 1/2 lispund. Då Kyle redan ägde 2 hemman i Dädesjö samt 3 hemman i Gårdsby var det en bra 'utgångspunkt för att forma ett större gods. Ur Landshövding Hans Kyles 'rusttjänstlängd år 1644 för Drettinge Säteri står antecknat att 4 mantal Gårdsby betalar inklusive 1 mantal Vikensved.
16 lispund smörränta samt skyldighet att hålla 24 hästar.
6 lispund smörränta.
1 lispund 8,5 kg.
|
|
|
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
|
|
