|
|
| Gårdsby Säteri historia del 3, 1848-1933 |
Baron Ramel ärvde genom hustrun Gårdsby
1860 ärvde Baron Ramel, Gårdsby genom sin hustru Wiveka Hamilton och under hans korta tid som ägare skedde en viss upprustning på Gårdsby. Han bodde kvar på sitt stamgods Widerup men var flera gånger på besök här uppe. När lnspektor Pettersson slutade flyttade han med hela sin familj hit upp och var skriven i Gårdsby under tiden 16 november 1964 - 21 december 1965, varefter han återvände till Viderup. Ramel synes ha varit en duktig jordbrukare, med verkligt intresse för sina egendomar. Hans första åtgärd var att begära laga skifte, vilket genomfördes redan 1861. Kyrkans och Gårdsby markområden var blandade med varandra i det Kyrkan ägde 4 skiften och Gårdsby 3 skiften.
Kyrkan tillhörde:
1 Bolet med Klockarhagen och Trollebacke
2 Stora och Lilla Ulvafall
3 Lille SÃ¥g med hagar
4 Hinsjöhult
Gårdsby tillhörde:
all mark norr om Vikensved inom de gränser som Storskiftet fastställt, frånsett det som tillhörde kyrkan.
Detta laga skifte genomfördes med en noggrannhet som för oss är närmast ofattbar. Varje liten del av åkern värdesattes genom att mäta myllans djup och den beräknade avkastningen, gräset på dikesrenarna uppskattades för sig och större stenar och berg mättes upp. Sålunda upptog södra åkerskiftet på Västra Träda (10 tnl) 21 olika värderingar och berg och sten mättes upp till 4,2 m2.
Skogsmarkens värde uppskattades efter något mera summariska principer, dock att varje kärrlägg, backsluttning, skärvmark och sidlagg åsattes ett särskilt nyttovärde och då särskilt med hänsyn till mulbetet. l allt utfördes 3012 olika provtagningar och värderingar på hela skiftet. Någon hänsyn till den växande skogen togs ej utan den blev föremål för en extra taxering.
GÃ¥rdsby och kyrkans marker sträckte sig ända ner till Hemmesjö socken. Avsikten med skiftet var att genom ägoutbyte sammanföra kyrkans ägofigurer pÃ¥ en plats med HÃnsjöhult, som kyrkan redan tidigare ägde, som centralpunkt. SÃ¥lunda tillfördes kyrkan frÃ¥n GÃ¥rdsby torpen AspbrÃ¥ten, Siltorpet, Tussudden, Lilla Hultet samt delar av Pyttehage och Flomshagen även som skogsmarkerna mellan Lövsjön och Stensjön samt Stommanäset. l allt ca 190 har.
GÃ¥rdsby tillfördes Bolet vid kyrkan, Klockargärdet, Trolleback, Södra Hage kallad Törnströms hage, Tranemyraskogen samt L:e SÃ¥gs Ã¥krar och ängar. Den areal kyrkan fick avstÃ¥ till GÃ¥rdsby omfattade 17 har Ã¥ker, 25 har äng samt 120 har skogsmark – i allt 162 har. Gränsen mellan de bÃ¥da ägofigurerna drogs över Stommanäset som en rak linje mellan VÃkasjön och Stensjön.
Efter gränsdragningen skulle Gårdsby inkl. Sporryd men utan Haketorpsgårdarna omfatta 1.47 9 har. Utom land avträdelsen skulle Gårdsby under en tid av 3 år uppodla 17 revfar och 60 stänger (1,4 har) på torpet Tussudden, betala 211 riksdaler och 60 öre Riksmynt samt avlämna 14 tunnor spannmål och 420 lispund Halm. Även växande skog taxerades, men då denna den tiden hade föga värde räknades endast de stora träden och allt övrigt blev endast föremål för en uppskattning. Då det på de marker Gårdsby fick avlämna till Stommahemmanet var mera skog än det kyrkan lämnade till Gårdsby, måste en utjämning ske, varvid Gårdsby fick rätt att på Stommahemmanet hugga vissa kvantiteter skog. Virkesförrådet på det nya Gårdsby hade rätt att hugga på Stommahemmanet under en tid av 10 år:
• Timmer 2.550 st 641 st
• 10 timmerträd 1.051 st
• 12 » 578 st
• 18 » 79 st 58 st
• 24 » 12 st 39 st
• Ekar 32 st
• Björk 33 st 26 st
Virkesförrådet på det nya Gårdsby hade rätt att hugga:
• stommahemmanet under en tid av 10 år
• Staver 8.000 st 1.300 st
• Gärdsel 6.000 st 1.000 st
• Bokved 46 famnar 55 famnar
• Björkved 248 » 943 »
• Barrved 1.224 »
• Kärrvar löv 12.480 st 46.580 kärvar löv
Denna taxering visar ej endast vilken ringa betydelse de fäste sig vid den växande skogen, medan däremot lövtäckten var en stor inkomstkälla. Den säger också mycket om djurens foderhållning så sent som 1861.
|
|
|
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
|
|
