|
|
| Gårdsby Säteri historia del 3, 1848-1933 |
1866 byggdes också intill mejeriet, ett hus av sten innehållande snickeriverkstad, höns och brygghus, med en överbyggnad av trä, innehållande två boningsrum. Detta hus revs 1963 och ersattes med garage för de anställda. Sannolikt byggdes också sädeslogen vid kanalen under Ramels tid Tröskverket drevs där av vattenhjulet vid kvarnen medels en lång wire. Annat belägg för att den byggdes då finns ej, mer än att
1:a) När den odlade arealen ökats så mycket, som den gjort under Ramels tid måste den gamla logen, som byggdes på början av 1800-talet, varit alldeles för liten
2:a) När Dahl byggde upp det nya ladugårdskomplexet, flyttades tröskverket till den nya sädeslogen och drevs där med hästvandring och pågick tröskningen där ända till 1910.
Vid den då nya Lenhovdavägen byggdes också tre stycken torp som fick namn efter Ramels söner - Gustafsberg, Ovestorp samt Hanstorp. Det berättas att planer förelåg att odla upp den delen av Klockarhagen. Planer, som dock inte fullföljdes.
Det föreligger inga bevis på, att Ramel skulle ha utnyttjat skogen ekonomiskt mer än att han byggt en såg, som drevs med vattenkraft vid Sporryd. I landshövdingens årsberättelse 1865 läser man:
»Egaren av Gårdsby, Baron Ramel har utmärkt sig för stora odlingsföretag och byggnationer. Särskilt vad byggnaderna angår må nämnas att på Gårdsby Säteri underlydande Sporryd är av Baron Ramel anlagd en väl ordnad cirkelsåg för tillverkning av takspån, vilken såg bedrivs med vattenkraft och påstås kunna avverka 1 million takspån pr år, varmed ortens och en betydlig del av Skånes behov av denna produkt är tillfredställda».
Landshövdingens uttalande är verkligen optimistiskt. En million spån räcker långt och vattenkraften, som skulle driva ej bara denna såg utan även en kvarn, kan ej ha räckt mycket mer än under vårfloden. För att öka tillflödet hade det visserligen grävts en kanal från Vikasjön, men denna fungerade huvudsakligen endast under vårfloden.
Av vilken anledning Ramel år 1867 sålde Gårdsby Till bröderna Dahl är okänt. Han hade redan 1862 inbetalat 23.333 Riksdaler till Lantbruksakademien, utgörande återstoden av det lån Rappe erhållit år 1812. På Gårdsby fanns vid försäljningen endast en inteckning på 2.700 Rdl. Slutet på 60-talet var dåliga tider för Iantbruk och var det kanske behov av pengar som förorsakade försäljningen?
|
|
|
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
|
|
