|
|
| Gårdsby Säteri historia del 3, 1848-1933 |
Dahl började genast bygga den stora ladugårdsbyggnaden
De nya husen, som Dahl byggde var ett för den tiden relativt modernt - i fyrkant byggt ekonomi komplex. Med hänsyn till de stora förändringar husen genomgått 100 år senare, kan en beskrivning kanske vara önskvärd.
Södra sidan: Koladugården 60 m lång (fähuset 18 x 48 m), försedd med två foderbord med plats för 56 kor, 60 st uppbundna ungdjur samt 4 stora boxar. Östra sidan: Plats för kalvar liksom rum för ryktaren. Där var också plats för vattencisternen, dit vattnet drevs upp med en hydraulisk vädur från kanalen.
- En genomgång till innergården.
- Därefter oxhus med plats för 16 par oxar.
Norra sidan: Stall för vagnshästar och arbetshästar, selkammare och vagnbodar.
Västra sidan: Loge med vandringshus och tröskverk.
En 185 meter lång körbana går genom hela bygget.
Tydligen var denna byggnad nästan färdig redan hösten 1868 enär i september det året det hölls lantbruksmöte på Gårdsby.
I hushållningssällskapets handlingar kan man läsa »Närvarande vid lantbruksmötet var Charge däffaire Cavallius, förvaltningsutskottet, hushållningssällskapets ledamöter samt en stor menighet. I särskilda lokaler var utställning av hornboskap, hästar, får, svin, redskap, slöjd och ladugårds produkter. Det anställdes också plöjningstävlan, även som förekom diskussion om framställda lantbruksfrågor. Priser utdelades för 5 st tjurar, 4 st hästar, 6 st kor m.m.
»Mötet var med stor omsorg ordnad och bör särskilt med utmärkelse omnämnas Patron L. M. Dahl, som i och för mötet gjort betydande uppoffringar och också ställt priser till förfogande, som ej obetydligt stärkt lantbruksmötets kassa»
Det är väl ej tvivel underkastat att dessa »nya lokaler» delvis var de nybyggda ekonomibyggnaderna.
Utöver detta hus byggde Dahl också tegelmagasinet i tre våningar.
1850 - 60 talet var genombrottet för sågverksindustrin i Sverige. Då började våra skogar i Norrland att exploateras. Den ena sågen efter den andra växte upp och exporten av virke blev en mäktig faktor i den svenska handelsbalansen. Stora rikedomar skapades, men det förde också med sig en ödeläggelse av våra naturtillgångar.
Södra Sverige kom senare i blickpunkten. Norrland hade fördelen att timret på floderna kunde flottas ner till sågverken, som lågo vid älvmynningen, där virket kunde avhämtas med båt. För det inre av Småland hade dock transportsvårigheterna varit så stora, att först sedan järnvägsnätet byggts ut man kunde ekonomiskt utnyttja skogstillgångarna.
Dahl var just den man, som insåg betydelsen av järnvägen Växjö Karlskrona tillsammans med den 1849 års byggda länsvägen och var det nog detta förutseende, som föranledde inköpet av Gårdsby, liksom även Klavreström och Linnebjörka m. fl.
|
|
|
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
|
|
